.

Visst är det intressant att man kan leva i två helt olika världar, fast i en och samma.... hmm. Nu blev det meckigt.
Nåja, ni vet förmodligen inte vad jag babblar om ändå.

Idag så insåg jag att mitt liv är lite annorlunda.
Tidigare så har jag bara kört på som vanligt, utan tid för reflektioner eller eventuella tillbakablickar.
Det är inget som jag gått och tänkt på direkt. Om jag ska vara ärlig så har jag varit lyckligt ovetandes om mitt "tillstånd" fram tills nu.

Jag tävlade lite med Karro, på en kompisnivå sådär. Vi beslöt oss för att lägga "kriget" åt sidan ett tag och ha lite kul istället.
Och kul hade vi, i alla fall jag. Trots pausen så vet jag inte riktigt var jag har henne.
Hursomhelst. Och hur fan skrev jag det där nu då? =/
Fan. Nu måste jag skriva det igen.. aja.

Hursomhelst.... Ska det verkligen sitta ihop?

H u r  s o m  h e l s t.
Av någon oförklarlig anledning så tvingades jag lämna allt skojj, så vi möttes upp på msn istället.
Jag förklarade för fröken att det kanske var lika bra att runda av eftersom klockan blivit ganska mycket.

Hon frågade då om jag skulle gå och lägga mig.

Det var här jag började fundera lite.
Först tänkte jag svara ja, men hejdade mig i sista sekund.

På senare tid så har jag kommit i säng allt senare och senare.
När jag började bearbeta den information jag just snubblat över insåg jag anledningen till detta, och allvaret.

Jag börjar ju nyktra till! Jag har ju alltid gått och lagt mig i påverkat tillstånd, så nu när jag träder in i den nya världen hittar jag fan inte till sängen.
Jag har packat ihop samma tid varje kväll, men klockslaget jag legat i sängen har succesivt flyttats fram.

Här började jag inse allvaret i det hela. Jag ska banne mig ta det lugnt under en tid framöver.
Förutom på lördag då, eftersom Brasse har bjudning. Och på fredag såklart, för då kommer nog hemliga agenten hit.

Det jag är lite orolig över är hur jag kommer att prestera på jobbet.
Om jag nu har utfört alla hjältedåd i detta euforiska tillstånd, hur skall det då gå för mig nu?
Bara tanken på detta ger mig ångest utan dess like.

Det är tider som denna jag skulle behöva Brasse. Min vapendragare, skoknytare och ölöppnare.

Brasse, det här är mitt rop på hjälp. Om du läser detta, så ska du veta att jag inte klarar det här utan dig.

Brasse.... kan du köpa lite fler pils tills på lördag? Jag har inte så det räcker.


<3

/Sir Frasse!