.

Arvid befann sig i den gyllene medelåldern när han gifte sig med en kvinna som bara var hälften så gammal som han. Det sexuella samlivet var toppen, men efter en tids äktenskap började Arvid få problem med att hålla apparaturen i gång tillräckligt länge under herdestunderna.

Trots att hans unga hustru förklarade att det inte gjorde något, ville Arvid ändå försöka bli mer uthållig, så han gick till doktorn.

- Doktorn, jag kan inte hålla tillbaka så värst länge när min fru och jag älskar, beklagade sig Arvid. Vad ska jag göra?

- Det är ett ganska vanligt problem, svarade doktorn milt. Försök att stimulera dig själv innan du älskar med din fru, så ska du se att du
kan hålla på längre.

Arvid tackade för rådet, satte sig i sin bil och åkte till jobbet. På eftermiddagen ringde hans fru till jobbet och utlovade sexuella fröjder vid hemkomsten.

Arvids hjärta bultade fortare. Han beslutade sig för att göra som doktorn rekommenderat, men var skulle han göra det? På sitt kontor? I kopieringsrummet? Tänk om någon kom in medan han höll på. Det skulle onekligen vara pinsamt.

Frustrerad satte han sig i sin pick-up och körde hem. På vägen hem kom han på en lysande idé. Han skulle parkera pick-upen vid vägkanten, lägga sig under den och låtsas att han inspekterade bakaxeln, medan han i själva verket smekte sig själv.

Sagt och gjort, han stannade fordonet, krälade in under, slöt ögonen och började fantisera om sin ljuva fru medan han lekte med sig själv.

Efter några minuter, när det var riktigt, riktigt skönt, kände han hur någon drog i hans byxben.

- Vad är det, frågade Arvid utan att öppna ögonen.

- Det är trafikpolisen, vad håller ni på med, svarade en röst.

- Det är lugnt, konstapeln, sa Arvid. Jag kollar bakaxeln!

- Okej, passa på att kolla bromsarna också för din pick-up rullade
nerför backen för fem minuter sedan.

Haha jag blir så jävla irriterad.

Jag har under en tid nu lagt ner en jävla massa tid på fisken. Den var inne på besiktning här för ett tag sedan, men fick nedslag på en del punkter.

Det var visserligen bara skitprylar men vilka skitprylar sen.
Puckot till tidigare ägare hade lekt elektriker och kopplat in, och ur, en jävla massa skit. Detta resulterade då i en mindre kabelbrand och en jävla massa sedlar. Sedlar som i vanlig ordning skulle doneras till systembolaget.

Hur som helst, skiten betedde sig jävligt konstigt och besiktningsmannen kunde trots diverse mutor inte godkänna bilen. Den avgörande faktorn var väl kanske dom obefintliga bakdäcken, men jag skulle väl köpa nya sen? Eller?

Det dröjde ett jävla tag innan det blev sen. Bilen fick körförbud och utstå ett helvette vad gäller det kosmetiska.

Så nu har jag polerat hela skiten, fixat alla fel, köpt nya däck, köpt nya däck, köpt nya däck och tänkte göra ett nytt försök hos bilprovningen.
Men jobbet vägrade ge mig ledigt då jag, enligt dom, utgör större delen av Hjältar AB. Hur fan gör jag nu? tänkte jag samtidigt som jag öppnade ett par tre bira.

Jag skickar Brasse såklart! Han gör ju ändå ingenting viktigt.

Brasse blev grymt hedrad över detta hedersuppdrag. Han hade till och med köpt ny rallymundering.
Jag placerade nycklarna i Brasses öppna handflata, satte mig sedan på stolen, öppnade en pils och knäppte händerna i knät. Och bad. Jag bad att Brasse inte skulle kvadda skiten, som han gjort många gånger förr. Sen drack jag..

När Brasse kom tillbaka var han alldeles till sig.

-DEN GICK IGENOM FRASSE! FRASSÄÄ!! DEN GICK IGENOM SÄGER JAG JU!!

Jag blev skitglad faktiskt. Äntligen kan jag ta ett sista farväl av skiten. Eller prylen.. Skiten låter så fult.
Eftersom vi har delat så många trevliga stunder, prylen och jag, känns det jävligt jobbigt att behöva skiljas.

Så jag sprang ner till garaget för att titta på papprena från bilprovningen, men jag kunde inte hitta dom.
Jag letade överallt i bilen, till och med under huven, i hjulhusen, avgassytemet, ja överallt.

-BRASSE!!! VAR FAN E PAPPRET?!?!?!

Brasse kommer nerspringandes och låser upp Maggans kärra. Därefter plockar han fram ett a4 och mardrömmen sätter fart.

Idioten har åkt och besiktat våran jävla receptionists biljävel. Hur i helvette kan han vara så dum?
Till sitt försvar sa han att dom såg likadana ut. Båda är ju röda.

Röda? Min glänser och ser ut som en fisk, Maggans e mer eller mindre vit, om man bortser från leran, och ser ut som en skokartong.

Jävla pucko!

Så nu står jag här, med en obesiktad bil, ingenstans att ta vägen och är allmänt deppig.
Nästa lediga tid är i juni, och vem fan vill vänta så länge? Då är det försent att sälja prylen........

Men jag fick iallafall ner ett par pils under tiden han var borta, så jag antar att jag inte gick lottlös ur helvettet.



BTW! Frans Schnabel Strasse, charmören, marodören, tumören, har lyckats styra gratis frulle för all framtid.
GRYMT! No more eitch tu ou. Eller vafan. shit.. Jag slipper åka och handla frukost iaf. Cool B-)

<3

/Sir Frasse!

Hej hej hej.

Uppdrag - Rädda Frasses Pryl.

Frasse ringde mig idag och frågade om jag kunde rädda "Prylen" ni vet hans fina röda bil. Jag fick uppdrag att ta den till besiktningen. Efter man har gasat på som en dåre så va man äntligen framme i Enköping. Jag anmälde min ankomst och satt mig ner för att vänta. Fick vänta o vänta o vänta tur att de va bra väder iaf. Äntligen va det min tur. Jag åkte till port fyra. När va utanför port fyra så vinkade en gubbe in mig. Jag körde in stängde av bilen och klev ut i solen igen. Happ vad ska man göra medans man väntar då tänkte jag? Sen såg jag att det va ett frågesport lite längre bort.

Jag kolla runt lite bland stånden och såg att det var mycket fina priser man kunde vinna. Jag anmälde mig och satte mig på min plats. Gubben som höll i det förklarade reglerna och sen körde vi igång

Fråga nummer 1.  Vad är Mini Marathon? Förspel.
Fråga nummer 2. Vad är Latjo Lajban? Dr Albans lillebror.

Det va dom ända frågorna jag hann med innan dom ropade och sa att bilen va klar. Jag gick och hämtade bilen och fick höra att den va fläckfri.

Eftersom man är hjälte så måste man ju hjälpa alla. När jag satt på motorvägen så ringde det en äldre man och undrade vart man fick tag på bäst fisk. Då blev jag tvungen att berätta en gammal fiskehistoria för den mannen.
Har jag berättat om den gången jag fångade en stor jävla spätta. Spättan va 20 kvadratmeter lång. Jag lovar 20 kvadratmeter lång. Jag hoppa rakt ner i vattnet. Jag hade inte ens med mig ett fiskespö. Jag tog spättan runt nacken. Och jag lovar er det är inte lätt att hitta nacken på en spätta. Men jag lyckas göra det. Vi slåss och vi slåss. Den drar upp mig på stranden där vi fortsätter att slåss i 3 timmar. Sen gick vi och tog en öl tillsammans. ( Där Frasse satt och drack såklart) Sen blev spättan så packad. Så jag klubbade ner den jäveln. Men tillbaka till frågan. Hm vart kan man få bäst fisk? Ja du kan ju alltid åka till Ica eller coop.

Äntligen hemma. Jag körde förbi Frasse och lämnade "Prylen" Han blev glad eftersom jag ställt upp. Han frågade om jag ville ha en pilsner. Jag tackade nej eftersom jag hade lite brådis. Och eftersom Frasse hade druckit blev jag tvungen att ta tåget. Och jag säger det. Jag hatar att åka tåg. FYFAN det sitter massa äckliga männsikor som luktar illa och gör konstiga saker. Massa barn som springer runt i cirklar och skriker. Pundare som röker på i hörnen. Fan och hans moster. Men resan gick bra. Nu ska jag börja fixa inför imorgon.
Over and out
/Sir Brasse. b-)

Jävlar vad struligt det har varit på sistone.
För ett tag sedan satt jag hemma och drack ett par bira när det plötsligt ringde på dörren.
Jag var lite nyfiken på vem det kunde vara då jag inte väntade besök.
När jag öppnade dörren stod det en jävla massa människor i trapphuset. Jag lät blicken vandra mellan gubbarna för att se om jag kände igen någon men utan resultat.

Jag frågade lite fint: Vad fan gör ni här?!
Tydligen hade Brasse skrivit ett sms till alla i telefonboken att jag skulle ha partajj. I helvette att jag skulle.
Så jag satte igång med världens utskällning. Jag ville helt enkelt göra dom medventa om diverse diskmedel och dylikt.

När jag var klar såg dom rätt så deppiga ut, men vafan ska dom in här och göra liksom?
När dom vände på klacken och började sakta men säkert bege sig ut igen hörde jag hur innehållet i påsarna dom bar på började klirra. Som glasflaskor som nöter mot varandra.
Jag hejdade herrskapet och frågade vad det kunde tänkas vara i dom små påsarna.

-Det är Öl, Frasse... ÖL!

-Kom in!

Sen kommer jag inte ihåg så mycket mer. Det jag med säkerhet vet är att jag vaknade upp i hallen till ett hotellrum.
Det kändes jävligt tungt i början eftersom att jag förmodligen betalat rummet själv. Till slut visade det sig att notan blev bra mycket dyrare än så. Jag var på Hawaii!!!

På nåt vänster, i ett påverkat tillstånd, hade jag bokat all inclusive resa med extra ost till Hawaii och dragit utan packning eller nånting. Spännande va?
Nu har jag iallafall kommit hem och lägenheten är tömd på allt av värde.

Möbler är borta, likaså all elektronik. Bestick, tallrikar, glas ja tamigfan allt.
Men som ni vet så kan man inte leva utan vissa prylar så jag sladdade bort till Ikea. Där införskaffades en kapsylöppnare och sedan bar det av till bolaget.

Ett par samtal senare hade Brasse, Isak och Bond kommit över så vi körde lite grillning i början. Därefter en massa pils och skitsnack.
Det var astrevligt faktiskt. Länge sen jag hade så kul!

Strax innan 12 började dom fundera på refrängen vilket jag lackade på. Jag ville inte att kvällen skulle ta slut så spriten dukades fram varpå tid för avresa flyttades fram.

En jävla massa fnitter senare drog dom hem via betalbil och jag blev återigen ensam.
Jag var fortfarande jävligt taggad så ytterligare en pils korkades upp och youtube drogs igång för en jävla massa garv.

Det borde ni testa faktiskt. När ni är riktigt tankade, gå in på youtube och sök på drunk russian eller nåt.. sen är kvällen räddad.
Jag satt och tokgarvade tills ölen var slut. Därefter gick jag och la mig med kläderna på runt halv 6 på morgonen.

Jävligt nöjd B-)

<3

/Sir Frasse!

Hej hej!

Godkväll eller godnatt kanske man säger? Sak samma. Eftersom Frasse är på Hawaii så fick jag ta hans natt skift idag.
Jag förstår inte hur han klara att sitta upp hela nätterna. Jag menar det finns ju inte så mycket att göra. Man små städar lite, även fast det är städat. Man pillar och fixar lite även fast det inte behövs. Som tur var kom Mr Wolfman in på kontoret. Han berättade att han hade problem med fjonget. Han berättade även att Tegan har problem med fjonget. Jag sa att han kanske var mer dragen till killar än tjejer. Han berättade att han och Tegan testat. Men det va bara Tegan som fick fart på fjongen när Wolfman tog av sig kläderna. Jävla konstigt det dära. Vi släppte ämnet och gick vidare. Han berättade att han hade fixat körkort. Jag gratulerade honom så mycket och frågade vad han rattade för bil? Nej nej alltså inte bil körkort utan moped körkort. Jaha där ser man. Ännu en gång grattis grabben.

På tal om annat. Det har varit rätt tråkigt att Frasse varit afk. Jag menar hur gnällig och bråkig han än må vara så finns han alltid där. Som tur är så kommer han hem imorgon. Då måste jag berätta om mitt pinsama uppdrag och att jag inte lyckats få tag på den dära jävla orraK. Jag har faktis förberätt en liten tillställning åt Frasse nu på lördag.

Pils CHECK
Sällskap CHECK
Sprit CHECK
Bond CHECK
Mat Oklart.

Planen är väll att den hära tillställningen ska vara rätt städad. Bara ta det lugnt snacka skit och allt det dära trevliga. Men efter man fått i sig en del pilsner så kommer spriten fram. Kommer spriten fram så är den städade kvällen rätt ostädad och man får krypa hem. Jag säger som Frasse säger varje gång han är bakis. Va de värt det? Klart som fan att de var.

Nu ska jag packa ihop och gå hem. Ska upp om ett par timmar och träna. Tro det eller ej så har faktis jag och Frasse ett träningsprogram
Brasse
8 km gång.
50 min styrka.
Frukost.
Gym 1 muskelgrupp samt cykling.
Lunch.
7 - 10 km löpning
Sova.

Frasse.
Frukost
Pils
Pils
Pils
Lunch
Pils
Pils
Middag ( varannan vecka )
Däckad.

Eftersom jag börjar bli less på att skriva Over and out så ska jag testa något nytt.
Over and out.
/Sir Brasse. b-)

Hoppla hoppla.

Kvällens uppdrag blev inte alls som jag tänkte mig. Fick ett tips på att Antihjältarnas boss skulle befinna sig i Örebro. Tog mitt pick o pack hoppa in i bilen och börja köra. Va tvungen att ringa Frasse och fråga om vägen. Frågade även vad han höll hus. Visar sig att han va på hawaii och plåtade bikini modeller.

Äntligen framme i Örebro. Skulle till en lägenhet någonstans i Örebro. SHIT hur fan hittar man den då?
Gick runt och fråga lite folk på gatorna men dom svarade så grinigt. Hmm är alla från Örebro så grininga? Eller är det bara dialekten ? skit samma. Efter letat en stund så palla jag inte längre. Jag vet ju inte ens vad jag letar efter? Så jag bestämde mig för att här va det. Öppnade porten och gick in. Hmm hon är nog inte på första våningen. Och inte heller högsta. Och eftersom det bara fanns 2 våningar så blev det ett problem. Men så hörde jag ett hundskall. SHIT. Det kom ifrån dörren rakt framför mig. Jag rullade snabbt åt sidan. Satt med ryggen emot väggen. Tog två djupa andetag innan jag tänkte sparka in dörren. Helt plötsligt kommer de nån random in i byggnaden. Jag rullade förbi dörren mot nooben som precis joinade. Sa åt honom att det här var en pcw och att han va tvungen att dra. Han börja dryga lika mycket som alla snorungar på akpu. Jag bestämde mig å för att banna honom i 5 minuter.

3,2,1 SPARK. Ajjjjjjjjjjjj. Dörren gick inte upp, och hade jävligt ont i benet. Shit måste försöka ta mig härifrån. Antihjälten måste ha hört sparken. Jag försökte resa mig men det gick inte att röra benet. Dörren öppnades och jag blundade. Hörde hundens skall och dom snabba stegen emot mig. Är det över nu ? Är det såhär det ska sluta? Super Brasse dödad av en blodtörstig hund? Inget hände. Shit varför händer det inget för? Plötsligt hör jag en bekant röst. Oj hur gick det? Men vad gör du här frågar jag? Jo jag bor här svarade hon och kollade lite konstigt på mig. När flyttade du till Örebro? Jo jag pluggar här. Hon hjälpte mig upp och in i lägenheten. Den bekanta va inte vem som helst utan de va en Karlsson. Vi små pratade lite och hon bjöd på fika. Jag passade på att fråga om hunden. Hunden som inte alls va någon blodtörstig tyrann utan en 8 veckor gamal Fransk bulldog vid namn Junior. Hon frågade vad jag gjorde här? Jag skämdes lite eftersom jag kommit så fel så jag sa att jag va fika sugen. Efter en stund kännde jag mig bättre i benet och begav mig hemåt.

Jag va så besviken på mig själv. Nu när Frasse är borta och gör annat tänkte jag passa på att fånga den dära orraK en gång för alla. Och bevisa för Frasse att jag inte är någon tölp. Men åt andra sidan va det väldigt gott med kaffe och bullar. Allt kan inte alltid sluta som man tänkt sig.
Over and out.
/Sir Brasse. b-)

Hallå.

Frasse ringde och berättade goda nyheter samt bad om ursäkt för att ge bort min bil till antihjälten. Frasse som är på hemligt uppdrag har inte varit inne på kontoret på några dagar. Rätt tråkigt att inte ha någon att jävlas med. Det är lite som när man var 15 bast och föräldrarna skulle åka bort. Första dagarna var det jätte skönt men sen när man ser hur mycket man har skitat ner och hur mycket disk man har. Då vill man bara att dom ska komma hem.

Frasse vart du än är. Kom hem nu!

Eftersom jag inte har så mycket att göra på jobbet så tänkte jag kasta ihop dagens middags tips.

250 g pasta.
2 msk Milda Culinesse
4 -6 skivor salami
1 paket bacon
½ purjolök
2 vitlöksklyftor
1 dl Milda Mat
Samt en satans massa ost.

1.Koka upp pastan. Låt den kokta pastan rinna av genom ett durkslag. Häll sedan tillbaka pastan i kastrullen och tillsätt lite smör.
2.Samtidigt som du kokar pastan. Skär salami och bacon i strimlor. Snitta och skölj purjolöken och strimla den. Skala och hacka vitlöksklyftorna.
3. Häll matfett i en gryta och ställ in plattan på 4an eller 5an. När smöret slutat bubbla lägg i bacon, purjolök och vitlök och fräs i 2 minuter.
4. Häll i Milda Mat och riven ost. Låt såsen puttra i någon minut, häll sedan såsen över pastan. På med salamin samt smaksätt med svartpeppar.
Copy from milda.com - Dock med lite förbättringar (såklart)

Med den hära hjälte maten i magen kan jag utföra kvällens uppdrag. Har fått uppgifter på vart Antihjälten orraK befinner sig. Tänkte en gång för alla sätta den där jäkeln på plats. Update om uppdraget kommer ikväll.

Ps. Om ni inte tycker om att laga mat. Knäck några pilsner innan så brukar det bli roligare.
Over and out.
/Sir Brasse. b-)

Hoj!
Jag var med om en mäktig upplevelse idag. Det va nämligen så att jag åkte formel 1 bil. Eller njae de va snarare en Formel 3 bil. Eller om jag ska vara helt ärlig så va jag nere på centrum och såg en leksaksbil som man stoppar pengar i för att få köra. Men jag hade bara 4 kr och skiten kostade 5 spänn. Men jag såg några andra som körde OCH det var då mäktigt!

Jag var faktisk nere på centrum idag för att ta en fika och njuta av det fina vädret.
Köpte lite fika och gick ut i solen för att njuta av den fina dagen. Helt plötsligt sätter det sig en gammal bekant brevid mig och börjar prata på.
Åhh jag som bara ville ta det lugnt och njuta av solen. Men snäll och trevlig som man är så säger man ju såklart inte att man vill vara ensam och man börjar ljuga på. Efter cirka 10 minuter snack om "Hur är läget, Vad gör du nu för tiden?" så börja han gnälla.
Det va fel på det ena och det andra. Han berättade att han hade så ont i benet för han hade ramlat med cykeln.
HA det kanske du skulle tänkt på innan du gick ut och cykla.
Han undrade om de va okej om han fick berätta en hemlighet för mig? Innan jag ens hade hunnit svara så började han.

Jo det är nämligen så att jag har varit otrogen mot frugan blablabla. Det är väll klart som fan att inte de är okej? Varför ska han dumpa den skiten på mig för? Efter extremt jobbig förmiddag så fick jag nog och åkte hem.

Äntligen hemma. Där är de full rulle. Blir tvingad att åka med ner till centrum ingen. Suck.
Alla av det kvinnliga könet springer in på första bästa klädaffär. Vilket lämnar mig ensam med en 4 årig pojke.
Det är bara ta sitt ansvar och vi går in på sportaffären.
Efter han har testat allt och lite till så lämnade vi affären för att gå förbi Mcdonalds. Och alla som har barn vet vad jag pratar om när jag säger Mcdonalds.
Det spelar ingen roll om det kommer nazister och börjar skjuta på en eller att jihad bombare kommer springades emot en. Till varje pris så ska ungen in och äta på Mcdonalds. Va bara att ställa sig i den 40 meter långa kön.
Självklart ska det stå en mellanöst farsa som luktar sjukt mycket svett och har 10 ungar runt omkring sig som springer runt och skriker.
När familjen framför äntligen beställt mat för ett helt kompani så va det våran tur.

Jaha vad ska du ha då frågar jag lillgrabben? Jo han ville ju såklart ha en glass och en leksak. Va bara att gilla läget och vänta på att damerna skulle bli klara så man fick åka hem.

Äntligen hemma ( igen ). Slår på datorn för att kolla runt lite .

Smek1: Brasse Brasse det är så synd om mig jag sitter här med ett glas rött vin och popcorn helt ensam och spelat cs hela dagen.

Brasse: Hörru du Smek1. Att bara sitta med ett glas rött och äga noobs en hel dag låter helt jävla underbart i mina öron.
Over and out.


/Sir Brasse.

Vaktmästare Frasse på ingång.

När jag skrev på Hjältekontraket förväntade jag mig en dans på trosor och en jävla massa pils. Inte att fixa massa andra prylar mellan varven.

Som idag till exempel.

Vaknade och kände mig lite småseg. Det blev rätt sent igår. Satt hemma och försökte jobba lite på akpu. Det gick väl som vanligt kan jag säga. Klev av strax innan 4 imorse.
Telefonen ringde när jag satt och skrubbade jalingarna med tandborsten, (tvättstugan var bokad).

Han i andra änden - Duueee Frasse! Dags att byta däck. Taggad?!

Jag var grymt otaggad, men som mjälte är det bara att ställa upp, så jag begav mig till mannen i fråga.
Väl där insåg jag att däckbytet skulle ske solo. Vad fan är det med människor som ber om hjälp men sen inte själva deltar?!

Nåväl, däcken byttes och i samma veva passade jag på att styra Prylen.
Prylen, för er som inte vet, är en röd liten sak som driver jävligt bra på bakhjulen.
Frassen måste ha garvat jävligt mycket när han designade skiten, för den ser riktigt ful ut. Som en fisk typ.
Ah titta själva: PRYLEN

Sommardäcken sattes på, den fick även en omgång puts, för att sedan parkeras utanför Helge för en sista touch infor besiktning.


I övrigt så har jag tänkt mkt på Karro.
Jag måste faktiskt säga att jag är lite ledsen. Tänk om ingen har knytit upp skosnörena som så omsorgsfullt tvinnats runt hennes handleder.
Tänk om hon ligger i en gränd nånstans och försöker skära sig fri på en trasig ölflarra.
Det vore ju förfärligt om det stämde. Oavsett om hon är Antihjälte eller bara pils(k) så behandlar man inte människor på det sättet.

Så för att gottgöra det eventuella missödet tänkte jag på hennes behov.
Hon vill så gärna ha en bil,  helst en golf har hon sagt, så vad vore bättre än just det, en golf?
Som fattig receptionist hon förmodas vara kan det vara svårt att köpa en själv, så jag åkte iväg och gjorde det!
Som en liten present typ. Som förhoppningsvis kan stärka relationen mellan organisationerna.
Hon kanske inser att vi vill världen väl, och därför tar ett par kliv tilbaka.

Bilen är på väg till Gävle i skrivande stund, så en uppdatering från henne kommer väl ikväll.

En bild ska ni få såklart.


Bucklan eller vad det är på fronten kanske inte ser så rolig ut, men jag har faktiskt en idé.
Fäst ett snöre, (som är hur långt?), i fronten. Andra änden knyter ni runt ett träd.
Därefter lägger ni i backen och tokgasar. Klart på nolltid!

Håll tummarna kära vänner!

<3 Sir Frasse!

En chef skulle anställa en ny privatsekreterare till sitt kontor.

Han gick ut i lokalpressen och satte in sin annons:
"Storbystad sekreterare med fördelaktigt utseende sökes till mitt kontor.
Hög lön kan erbjudas,speciella tjänster kommer att krävas"

Han fick in flera svar och han intervjuade flera storbystade skönheter.
Han fastnade till slut för en enormt söt tjej som var som en docka i alla avseenden.
När lön och andra förmåner skulle diskuteras så blev chefen lite skamsen att han
hade ställt sådana krav som han hade gjort.

Han sa:
- Detta med speciella tjänster, är det ok för dig?
- Inga problem, jag har ingen pojkvän och du ser trevlig ut, svarade tjejen.
Chefen blev eld och lågor och förklarade vidare:
- Vad trevligt, om det nu är så att jag skulle vilja ha lite mysigt med dig och att inga skall förstå vad vi pratar om så kommer jag att säga att jag vill ha ett brev till Kambodja utskrivet.
- Ett brev till Kambodja utskrivet, okej, svarade tjejen.

Det gick ett par dagar och chefen kände att begäret pockade på.
Han tryckte ner knappen på snabbtelefonen och sa:
- Jag skulle vilja ha ett brev till Kambodja utskrivet.

Svaret dröjde lite men kom till slut:
- Gärna, men nu är det så att jag har det röda färgbandet i skrivmaskinen idag...

- Jaha, svarade chefen, då får vi ta det någon annan gång.

Det gick en liten stund och sekreteraren kände att hon svikit chefen lite och tryckte
därför ner knappen på snabbtelefonen igen:
- Angående det där brevet, skulle vi inte kunna ta det muntligt?
- Det är redan för sent svarade chefen, jag skrev nyss ut det för hand!

(urklipp fr. ett facebookinlägg)

/Sir Frasse

Dagen vi alla väntat på är här. Dagen då två världar drabbar samman i ett ölsprutande inferno.
Resan upp till Gävle var en fight i sig. Till fots betade vi av dom 14,62 milen. Brasse körde bhop på scrollen medans jag gick som vanligt. Han ligger några steg före mig på den punkten.

En säker källa hade meddelat oss att Karro befann sig i receptionen på det hotellet jag besökte sist jag var i stan.
Med våran utrustning började vi hoppa runt mellan stegar, surfa parasoll och markiser och boosta varandra upp på svåråtkomliga platser. Allt för att kunna placera ut fällor runt hotellet på ett snabbt och smidigt sätt.
Teamwork kallar ni det. Grabbkväll säger vi...

När allting var riggat, såsom bananskal på taket, pundare vid entrén, krattor i korridorer och min favorit, målat en dörr på väggen, var det dags. Sammandrabbningen. Sammandraget? Sammandragning? Krysta?

Sida vid sida tog vi fart, bhop duckandes med perfekta strafes, mot entrén. Som ett överraskningsmoment slängde vi oss in genom glasdörrarna. Brasse tog av till vänster och hoppade upp på bord och andra möbler. Själv tog jag upp en pils och sulade i backen en bit framför mig. Burken exploderade och genom molnet flög jag ut och kastade mig mot en förbluffad Karro.

I smällen tappade jag greppet om henne och fortsatte med huvudet före in i kopieringsmaskinen. Eftersom jag hade rätt så hög fart satt jag ganska bra.
Nu var Brasse tvungen att agera fort, så av ren reflex tog han upp en rökgranat och kastade i huvudet på stackars Karro, som fortfarande inte hade orienterat sig ännu.
Hon tappade balansen för en sekund och jag såg då chansen att få ner henne på marken.
Jag svepte mitt ben under hennes och med en duns låg hon ner.

Brasse kom med världens fart och slängde sig över henne. Med sina skosnören band han hennes händer bakom ryggen och kom sedan och drog ur mig ur maskinen.

Hon låg och skrek att vi var idioter och dödsdömda samtidigt som vi satte oss ner för att sänka några kalla.
Släpp loss mig annars jävlar! Hotade hon gång på gång men vi bara log.
Vi var så jävla nöjda med oss själva. Vi kunde inte fatta att det skulle bli så lätt, och sluta så jävla bra.
Karro, antihjältarnas antihjälte, fångad av Frasse och Brasse, eliten, på mindre än två minuter, (om man bortser från dom två dygnen vi gick).

Utanför hotellet hade människor börjat samlas och som dom applåderade.
Dom var helt galna. Vi gick ut till dom och tog emot jublet. Den tacksamhet jag fått känna efter bankjobbet kunde jag nu få dela med mig av till Brasse. Min vapendragare för livet.

På gatan landade en helikopter, som var en gåva från Gävle kommun till oss Hjältar. Med pilot och hela köret.
Vi blev så glada att vi kastade oss in i den och satte kurs mot Stockholm.
Från helikoptern kastade vi ner mynt mot bilarna under. Det var skitkul. Tills det smällde.. Då satte vi oss och drack pilsner istället.

Framme på firman hade dom dukat fram tårta och massa godsaker. Alla var på så bra humör och det kändes helrätt att vara hjälte. Det är vårat ansvar att se om världen vi lever i, och det har vi lyckats med. Yeha!

Helvette.

Frasse - Duuuee Brasse?!?! Det är bara en sak jag e lite fundersam över. Var det någon som tog hand om Karro?
Typ spärrade in henne eller nåt?

Brasse - Duuuee Frasse?!?! Naaee asså.. eller.. Naaee det tror jag inte..

HELVETTE!!

Efter megasamtal på säkra linjer hade vi nu konstaterat att Karro rymt. Shit!
Vilket jävla slarv. Hur kunde vi vara så klantiga?!

Självklart var vi tvugna att gå ut med det här, så helikoptern kallades tillbaka samt en jävla massa grillningar bokades.


Vilket jävla skit!

/Sir Frasse!

Woho! För tillfället står jag på mina bara knän och tackar mannen från ovan, för jag är fortfarande rätt ovan, samt har en ovana att vara ovanlig, och för ovanlighetens skull slutar jag här..

Hej mina kära bloggvänner!
Jag är tillsammans med Brasse på en, vad jag trodde skulle vara en blogglös vandring, och har siktet inställt på Gävle.
Tack vare ett kryptiskt sms från okänd avsändare blev vi tipsade om att det fungerar alldeles utmärkt att blogga via telen.

Vi har nu kommit lite mer än halvvägs och skavsåren gör oss påminnda om vad blåsjobb kan ställa till med.
Brasse har stupat ett antal gånger på vägen, och jag har då varit tvungen att med mina sista krafter bära honom på ryggen.
Vi har inget vatten kvar, vi saknar våra vänner på akpu, plånboken blir bara lättare ju närmre vi kommer vårat mål och Brasse den jäveln har slängt alla maskar jag så omsorgsfullt packat ner.
Dessa var en form av backup om vi skulle hamna i en trängd situation och bli tvugna att maska lite.
Nu är den möjligheten 6 feet under.

Världen omkring oss står på kanten och vi är dom enda som hindrar den från att ramla ut i det för oss okända öde.
Vi armbågar oss fram i fiskedammsköer, paxar gungor i parker, förstör kulbanor i sandlådor och drar upp jalingarna på svaga individer när vi passerar civiliserade områden.
Detta för att förbereda den nya generationen på den fasa som skulle kunna härja fritt om vi Hjältar misslyckades.

Eftersom vi inte riktigt vet hur situationen kommer se ut när vi väl kommer fram har planeringen varit relativt svår.
Jag har lyckats boka tvättid, skrivit inköpslista och lagt in en påminnelse på mobilen.
Brasse har lagt upp någon form av träningsschema. Jag smygläste något om en slägga och ett traktordäck.
Längre än så har vi inte kommit i planeringen.

Jävlar.. vi har fan inte ens tänkt på Operation Gävle.

Såhär är det att styra över fler liv än sitt eget. Man har så många bollar i påsen, nåja, fler än en iaf, att viktiga saker lätt faller mellan klunkarna.

Brist på vettiga diskussioner kombinerat med nervositet/avgiftning, (samma känsla), har tärt på min och Brasses relation. Men det är naturligt antar jag. I svåra tider ställs vänskap på prov. Och till det här provet saknas fusklappar så genvägar är blockerade av rastvakter och diverse föräldrar. Här gäller det för oss att hålla  ut och vinna över både oss själva och orraK.

Jag tänker inte säga farväl, för jag hoppas verkligen vi hörs igen.

Och med Er i ryggen, kära läsare, vill jag ta en 4.13 min lång stund och låta det här sjunka in.

SJUNG MED OSS!! HJÄLP OSS PÅ VÄGEN MOT SEGER! TILLSAMMANS ÄR VI OSLAGBARA!!!

Det ovanför var alltså en länk tegan.......


/Sir Frasse!

Yoyo Brasse in the house!
Varför jag skriver sådär är för jag och Frasse precis vann en battel mot Antihjältarna.

Lite rim från batteln.
Brasse: YOYO pump the base DJ Brasse in ur FACE. Du står där som en jävla cool kille även fast du luktar tjej och har en pille. Seriöst du och karro antihjältarna utan talang försvinn och bli en man!
Karro: HAHAHHA
Frasse: OMG OWNAGE.
Brasse Taste that BIIAATCH.
Frasse: OMG ajmanigga fosho ajm doing dörti staff and ama baout to gåhome.
Brasse: High Five Frasse.
Frasse: High Five.
Brasse: Antihjälte hit och dit, ni tror ni är tuffare än oss även fast ni inte kan slåss. Karro karro nu sitter du i skiten. Jag har ju sagt åt dig att inte utmana ELITEN!
Brasse: OHHHHHhhhhhhh
Karro: HAHAHHA
Frasse: ABAOUUW.
Karro: Du knäcker oss asså.
Karro: Jag är stum.
Frasse: Karro karro liten du e stum
Frasse: SHIT
Frasse: Vart är rimmet?
Karro: HAHAH
Frasse: Brasse Backup.
Brasse: Fixart
Brasse: Schh hör inte ett ljud? Ni antihjältar sitter i erat hus och är tyst som en mus!
Frasse: Karro springer med behåå... Jocke kutar med weeehåå.. Tillsamans är dom sääÄÄmst..
Brasse: YEAH Frasse!
Frasse: Vad tysta ni blev?
Karro: Vänta det kommer.
Frasse: Frasse och Brasse tillhör eliten. När hoppet verkar sina, tar dom till spriten!
Jocke: Hjältar ni sitter o ältar massa skit nu åker ni fan dit! Gå ner på huk för här får nu kuk.
Frasse: OMG BRASSE. Får vi kuk?
Brasse: Dj jocke in the house låter som en kantte som precis käkat bajs.
Jocke: Brasse din morsa kostar en penny.
Jocke: Ni är 2 nördar som jag utan problem skördar.
Frasse: Jocke vil ltrya för eliten. Men det han inte vet.. DET E HAN SOM SITTER I SKITEN. Omg FRASSE ur the man!
Brasse: NICE FRASSE.
Jocke lämnade chatten.
Brasse: Vann vi?
Frasse: Ja vi vann=)
Karro: aa ni vann
Karro SHIT
Karro: Jag är besviken.
Brasse: Utmana inte Dj Brasse och Dj Frasse!
Over and out!
/Sir Brasse.

Som ni säkert redan läst har hjaltar.blogg.se fått ett oväntat och minst sagt oönskat besök.
Här snackar vi inte gevalia längre. Nu är det fullt allvar.
Servicefrassarna har sprungit runt på firman hela dagen och försökt styra problemet.
Sist jag hörde något var dom nära en lösning, så problemet ska snart vara ur världen.

Personligen tycker jag det är ganska läskigt när sånt här händer. Om Karro kan ta sig in på våran blogg och lattja runt, tänk då vad hon kan göra med våra pålägg.
Vi måste inse allvaret i det som hänt och göra allt för att försäkra både er läsare och oss själva den säkerhet vi förtjänar.

Brasse och Jag träffades på firman idag för att diskutera detta.
Vi kom fram till att attackera nu vore det bästa alternativet. Nu när hon minst anar det, och förhoppningsvis är relativt försvarslös.
Planen är mer eller mindre att ta oss till Gävle, göra det vi gör bäst, sedan återvända hem helskinnade.
Vi kommer att planera denna operation in i minsta detalj under kvällen, så tillslaget bör ske om ett par dagar.
Varför det dröjer så lång tid? Det ska jag berätta!

Brasse har gnällt så jävligt på mig sen jag berättade om min vandrigsfärd från Gävle sist. Han tycker  inte att det är något märkvärdigt med det. Och för att visa karln hur jobbigt det faktiskt var så har jag bestämt att vi ska gå både dit och tillbaka, eftersom jag nu kan vägen.
Då ska han banne mig få se att det inte är en dans på blåklockor.

Jag har kört hårt i träningssimulatorn idag. Jag vill bjuda in er till en visning så ni förstår lite hur vi jobbar.
Träningsvideo

Jag kommer uppdatera så fort vi har kommit tillbaka igen. Ingen av oss tar med datorerna så liveblogg är uteslutet.
Ni får helt enkelt hålla ut tills dess.

Önska oss lycka till mina små cybervänner!

<3

/Sir Frasse!

God kväll mina kära läsare.

Efter mötet med anithjälten igår så har jag inte vågat lämnat kontoret idag. Så jag tänkte passa på att svara på lite mail från våra käre läsare.

Bulten 51. - Hej Brasse.
Det är nämligen så att jag bor på en öde ö ute i havet. Ön är inte så öde som man kan tro men det är cirka 25 meter till fastlandet. Nu undrar jag om du kan förklara för mig hur jag ska kunna ta mig över till fastlandet med både bil och fru.
Tack på förhand / Bulten.

Hej Bulten!
Jo det är nämligen så att jag har den perfekta lösningen på det här problemet. Eftersom du bor så nära fastlandet så kan det inte vara med än 25 meter djup utanför din ö. Vilket gör det hära problemet till ett mycket billigt problem. Hade det varit mer än 25 meter så skulle du vara tvungen att bygga en bro och då springer summan iväg. Men nu behöver du bara bygga så kallade "simma förfan simma"
Saker du behöver.
2 st 25 meters trädstammar.
4 st traktor däck.
250 rullar tejp + en jävla massa snöre
Två linor kokain och en jävla massa tur.

Nu till byggandet. @ = däck. ---- = trädstam.
Du sätter fast trakort däcken på varsin sida av trädet så här ska de se ut när de e klart " @-----------@ " Gör det med båda träden.
Sen placerar du bilens däck i trakrot däcken. Sen är det bara att tejpa fast bilen i traktor däcken så gott som det går.
Sen binder du fast ett snöre i bilen och i din kärring. Kasta kärringen i vattnet , hoppa in i bilen å skrika att hon ska börja simma.
Lycka till och hör gärna av dig hur det gick. / Brasse.

Fick även ett till mail.

Ronny 31. - Hej Brasse.
Jo det är så hära va. Att jag har hela mitt livi försökt bli en raggare. Men hur jag än gör så känner jag mig inte som en raggare. Snälla Brasse jag ber dig, hjälp!
/ Desperat icke raggare.

Tjena Ronny!.
Jo jag har några bra och enkla tips som kan få dig att bli en raggare på noll tid!
Språket är väldigt viktigt när du är raggare. Tja fan jävla skit fan vilken schysst bil fan. Lägg gärna in "fan" så mycket du bara kan. Andra saker som är viktigt är att du kallar din mor för "morsan" och inte för mamma eller mammsen.
Du ska även utrusta din bil med en rävsvans samt att du minst ska ha 25 wunderbaum granar i bilen.
Du måste minst äta korv med mos 2 gånger i veckan och när du beställer ska du säga. Tjena fan jag vill ha en raggarballe med en jävla massa blod fan.
Testar du allt de hära borde gå bättre för dig framöver.
Lycka till Ronny Raggare. / Brasse.

Efter dom har två mailen packade jag ihop och gick hem för dagen. När jag va hemma så kom Frasse över med en pils i ena handen och en present i den andra. Jag öppnade presenten och såg vad jag fått. SHIT en Gummislägga x2000.NICE och tack som fan Frasse. Du vet precis vad jag behöver den till.
Over and out
/Sir Brasse.

Nytt försök!

Jävlar vad jag har snurrat.
Efter förra blogginlägget av mig så passade jag på att sänka några pilsner för ovanlighetens skull. I samma veva började det strömma musik genom högtalarna, så att sluta dricka fanns inte på världskartan.
Folk jag aldrig tidigare träffat klev in och skulle partajja. I början var jag lite tveksam till detta, men när jag såg påsarna med öl ändrade jag mig direkt.
RING HIT FLER! Hörde jag mig skrika. Sen svartnade det för ögonen.
När jag vaknat till liv igen visade det sig att jag var i gävle av alla ställen.... på en parkbänk!
Jag försökte komma på hur jag hamnat här men minnet svek än en gång. Mobilen var borta. Likaså plånboken.
Det enda jag hade kvar var påsen med öl.
Jag sprang runt i staden för att ragga skjuts eller bara hitta någon vänlig själ som kunde hjälpa mig.
Men ingen ville. Vilka gävle typer det bor i Gävle alltså.
Jag klev in på ett hotell för att se om jag kunde få låna telefonen men hejdade mig i sista sekund.
Inne i receptionen satt något fasansfullt. Något som egentligen inte borde finnas på denna planet, men som av någon underlig anledning gört.
Där satt Karro! Antihjältarnas antihjälte. Våran fiende no.1.
Jag blev såklart livrädd så jag smög sakta ut igen.

Väl ute insåg jag att det bara fanns en sak att göra. Eller två om jag tänker efter.
Först och främst måste jag knäppa en pils. Sagt och gjort! Pils 1 av 6 öppnad.
Därefter måste jag ta mig hem.
Efter några klunkar bestämde jag mig för att gå.

Ölen tog slut efter 10 minuters gång.

Jag gick och jag gick och jag gick.
Jag var precis på väg att ge upp när jag såg skylten!

Stockolm 132.

Woho. Bara 13.2 mil kvar!


Nu har jag precis kommit fram och lägenheten är helt tömd på prylar. Jag har blivit stolt ägare till 4 brev från hyresvärden. Det står nåt om vräkning. Värkning? Verknings? Verkar?
Men som vi sagt förut, Det finns inget ont som inte för nåt gott med sig.

Jag har tack vare min långa färd fått en ny sponsor.
Så ett busslass förfriskningar till firman väntar.

Nu har jag kramp i armen. Så från oss alla, till er alla. Skit i Gävle!

puss

/Sir Frasse!

 Jävlar vad jag har snurrat.
Efter förra blogginlägget av mig så passade jag på att sänka några pilsner för ovanlighetens skull. I samma veva började det strömma musik genom högtalarna, så att sluta dricka fanns inte på världskartan varför i helvette funkar inte punkt-knappen för?
SÅbra. aha, där kom den. nu funkar inte shift bara. jävla bögtangentbord skrivet med stora bokstäver1 och utropstecken istället för ett.

det här håller inte. jag måste styra ngt..brb

Hej hej hemskt mycket hej!

Visst man är superhjälte och allt det dära men idag när jag va på affären blev jag för första gången i mitt liv avundsjuk på en annan människa. Det va nämligen så att jag hade handlat mina prylar kom till kassan. Fick gå förbi kön som vanligt. Skriva lite autografer och stå brevid ett gäng fjortis tjejer som ville ta kort. Så jag tänkte till lite. Det är ju rätt coolt vilken pondus man har. Varje gång man går in på något ställe där de finns annat folk så stannar allt upp liksom. Men tillbaka till affären.
Jag skulle precis betala och då kom den dära musiken från starwars. DA DA DA NA NA NA DA DA NA. Ni vet när darth vader kommer in i en scen. Och där går en tjej med svart mantel genom hela kön och säger: .kcat ttol ssirt nE. Hon fick sin triss och gick ut ur affären med musiken som dånade i öronen. DA DA DA NA NA NA DA DA NA. Alla inne i affären inklusive mig själv bara stod där och gapade. SHIT vem fan va det dära? Jag sprang ut från affären för att följa efter tjejen. Jag tog min cykel som Frasse hade mixtrat med. Rättare sagt så hade han vändt på däcken. Så när jag försökte cykla framåt så gick det bakåt jag kastade cykeln i diket och börja springa efter istället.

Äntligen va jag ifatt henne.
Jag tog några djupa andetag och sa hallå där! Hon vände sig om och jag såg att hon hade ett stort A på börstet. SHIIT! Helt plötsligt fattade jag vem det var. Antihjältarnas boss. Hon sa med en kall röst: ?relle togån ud elliV. Utan Frasse har jag inte en chans mot henne. Jag drog ett skämt och sprang där ifrån. Phu tur att hon inte kände igen mig för då hade det gått illa till.

För er som inte vet vad Antihjältarna gör så ska jag berätta det nu.
Antihjältarna är dem som är avundsjuka på våran blogg. Eftersom det börjar gå så bra för våran blogg har det bara kommit fler och fler anti hjältar. Något som kännertecknar en antihjälte är att dom alltid pratar baklänges.
Frasse och Brasse gör allt i sin makt för att stoppa dom hära hemska varelserna men det är inte så lätt eftersom dom har samma superkrafter som vi har. Typ som att kunna kasta saker på varandra.

Vid maten berättade jag för Frasse vad jag hade sett. Han svara bara med "mm" "ja" "ok". Tror inte det va så bra att Frasse lämna rehab. Förut höll han alltid en öl flaska i handen. Nu håller han alltid i två. Skitsamma bara han får vara glad. Jag menar alla är väll beroende av något? Jag tex är beroende av sprit. Och det är ingen som har sagt åt mig att åka in på rehab. Bara för Frasse är beroende av öl betyder det inte att han är alkholist. Skärpning. På tal om annat så träffade jag Bond igår. Om han nu inte varit en 007 agent så kan jag säga att han borde ha gjort karriär som kock.
Va faktis där och åt mat. Det va nog en av dom godaste måltiderna i mitt liv. Eller om jag ska vara helt ärligt så blev maten godare och godare ju mer drinkar / öl man drack. Men iaf ett strot PLUS till bond och hans matlagning.

Och sist ,men inte minst. Vill jag gratulera Faunts och Didde till er första fylla. Grattis Grattis hoppas ni mår skit idag.
Over and out
/ Sir Brasse.

Frasse! Du är i sändning om 3....2...1....

God kväll mina kära läsare.
Igår så kunde jag stolt meddela att jag skrivit in mig på ett rehabiliteringscenter här i stockholm.
Med risk för att göra er besvikna måste jag nu informera er om att jag tvingats "checka ut".
Detta på grund av bristande intresse från diverse hjälporganisationer samt en och annan offentlig strejk!

Nu är jag alltså nere i träsket igen, med risk för permanent ban från ett asbra liv.
Ni som känner mig från Akpu vet att jag inte är den som ger upp trots alla motgångar, så med hjälp av denna blogg ska jag försöka ha flaskan nära till hands.


På tal om flaska! Har ni hört det senaste?
Framöver kommer vi Hjältar ta in så kallade "gästbloggare" för att liva upp stämningen en aning.
Förutom Karro, som har en betydande roll i spelet, så har vi ett par till på lager.
Så håll utkik efter uppdateringar!

Idag så körde jag och Brasse äntligen tillsammans. Vi satt på firman idag och pysslade med diverse träskor när jag plötsligt kom på den briljanta idén:
Vi räknar får!!!!
Sagt och gjort. Vi satte oss i firmans skåpbil och begav oss ut på landet. Brasse hade packat ner papper och penna medans jag fick ta hand om fordonet samt navigeringen.
Vi var väl tillbaka på firman ungefär 5 timmar senare. Brottades hela vägen in på kontoret. Brasse drog mig i håret, jag petade honom i örat. Brasse böjde en sked, jag öppnade en mjölk.
Sådär höll det på. Ett bra tag faktiskt. Tills han efter mycket om och men erkände.
Anledningen till vårat gräl var för att Brasse under färden antecknat att han sett ett får, men efter att ha åkt runt i 4 timmar och 33 minuter och letat efter det här jävla djuret lackade jag och tvingade honom att erkänna. Och eftersom han vägrade var jag tvungen att ta i med hårdstrumporna. Ni vet dom där man använder i en vecka, som sedan hamnar på golvet, för att efter några dagar användas en vecka till.

Fusk är något vi på Hjältar aldrig accepterat, och när det fuskas internt måste personen i fråga hängas ut offentligt.
Så jag tog en bit snöre, (som är hur långt nu igen?), knöt det i Brasses vrister och skickade ut honom genom fönstret.
Och där fick han hänga tills vaktpersonalen kom för att larma vid 20:00.

Morgondagen lär bli spännande. Vi får se vilket humör Brasse är på=)

puss

/Sir Frasse!

Tillbaka från rehab.
Då det gick lite hårt till i lördags blev jag efter påtryckningar tvungen att skriva in mig för rehabilitering.
I början var jag emot beslutet, som fattades utan mig, men gav efter ett tag med mig.
Kanske skulle det bli en spännande upplevelse trots allt man läst i diverse tidningar på sistone.
Egentligen så har jag ju inga problem. Jag menar alkoholen ligger väl på samma flöde som nilen en fredagkväll.
Det är först när blodet i ådrorna får lämna plats för den så underbara vätska som man kan börja fundera på eventuell hjälp.

Jag hade valt att ta mig till rehabiliteringscentret på egen hand för att slippa skämma ut eventuella medresenärer.
Det kan väl omöjligtvis vara så att någon i min vänskapskrets skulle vilja ses tillsammans med en missbrukande missbrukare. Därför besparade jag mina vänner detta lidande och satte kurs mot "Ny-starten" som det så fint heter.
Väl framme slogs jag av tanken: "tänk om jag känner någon här?".
Tänk om någon i min släkt sitter här inne och trycker i något hörn alldeles för sig själv, och tycker att livet är åt helvete. Och sen då få syn på mig?! Det skulle ju rasera allt dom lyckats bygga upp under tiden här på centret.
Efter en tids överläggande kom jag fram till att det trots allt skulle vara ganska roligt att bevittna, så jag klev in genom entrén.

Jag stannade upp för att skanna av byggnadens struktur, hitta eventuella flyktvägar och faror. Därefter plockade jag upp en pils ur bakfickan och knäppte upp den.
Jag lät den sakta men säkert hitta sin väg på egen hand ner för strupen.
När denne var tom skrynklades burken ihop för att inte ta upp onödigt med plats, och placerades sedan i papperskorgen. Nu var jag redo att skriva in mig!

Jag gick fram till receptionen. Damen som satt och hammrade på ett tangentbord var nånstans mellan tummen och pekfingret. Mitt mål var att få henne till lillfingret.
För att lyckas med detta bläddrade jag i alla öppningsrepliker jag hade på lager. Till slut hittade jag en perfekt!

Frasse - Duueee, Nog fan varu hårig alltid.

Shit, det var ju inte den jag tänkte på!  Nu var det ändå för sent, så jag bad om att få skriva in mig.
Hon slängde upp en pärm med massa formulär på disken och jag började fylla i.
efternamn, namn - Frasse Sir
blablablabalbla
Godkänner du att vi låser in dig på obestämd tid tills vi anser att du är frisk nog att klara av ditt liv på egen hand?
JA!
Nu kände jag mig klar, så jag smällde ihop pärmen, gav den till damen bakom disken, log lite som någon dålig ursäkt för mitt tidigare beteende. Sen gick jag där ifrån.

Nu hade jag skrivit in mig på rehabilitering. Det kändes jävligt skönt faktiskt.
Skulle någon söka på mig i nån spännande databas skulle det stå att jag var inskriven.

När jag gick längs gatorna i staden kunde jag inte sluta le. Jag var så lycklig.
Äntligen skulle jag få rätsida på livet.
Helt plötsligt stegar Bond fram och hejdar mig.

Bond - Men vafan frasse skulle inte du skriva in dig på rehab?

Frasse - Jo det har jag redan gjort.

Bond - Men vafan gör du här då?

Jag fattade inte ett skit av vad han snackade om. Jag hade ju skrivit in mig? Vad mer begär han av mig. Ska jag stå och limma på hon i repan hela eftermiddagen eller? Jag har viktigare saker för mig.

Bond - Jo men syftet med rehabiliteringen är att du ska vara avskärmad från omvärlden under en tid. När du skriver in dig ska du alltså stanna kvar där tills behandligen är fullbordad.

Nu hade jag lessnat på allt skitsnack, så jag tog upp en ny pils, knäppte den samtidigt som jag stegade hemåt.
Bond skrek massa fula ord efter mig men jag låtsades inte höra.
Vad man än gör blir det fel. Det är väl inte meningen att jag ska tillfredsställa alla andra, och låta mig själv springa runt och vara deppig.

Nä, nu ska det bli ändring på saker och ting. Från och med nu är det Sir Super-Frasse.
Jag ska bli mer aktiv inom brottsbekämpning, öl-drickande och tumbrottning.

På återseende!

/Sir Super-Frasse

Lördag kväll och jag va hem bjuden till Frasse på mat och en jävla massa öl.
Frasse och Schnabel som styrt massa saker hela dagen drog hem till Frasse och började med maten. Själv skulle jag möta Bond precis utanför Frasses slott. Tog hand med bond och hälsade samtidigt som vi börja gå över vallgraven. Bond sa jag är så satans hungrig! Ja det ska bli gott med mat, ska bli kul och se vad Frasse hittar på. AA verkligen svara Bond och vi knackar på slotts porten.

Frasse öppnar med ett leende på läpparna och med en korv i ena handen och en öl i den andra såklart! Bond och jag stiger på. Ute i köket står Schnabel och Frasse och äter massa korv med bröd. Ta för er säger Frasse och sätter sig ner. Bond som är skit hungrig går fram mot spisen för att hugga in. Men shit vad är det hära? Vadå säger Frasse med ett leende som en jävla fotboll. Jag går fram och kollar. FÖRFAN korven är ju slut? Frasse och Schnable börjar garva. Shit skit samma tänker jag och öppnar kylskåpet. Nu ska jag förklara för er kära läsare vad som finns i Frasses kylskåp. 4 -5 olikas pasta såser lite smör och ost samt en tom kartong av nå choklad pålägg. Då tänker ni nog det dära kylskåpet är rätt tomt, nej nej resten av alla plats och lite till är fylld av öl. Då menar jag hyllor av öl inte en eller 2 hyllor utan 6 hyllor med öl. Jag knäpper en och sällskapet går ut i vardagsrummet. Frasse drar på lite skön musik och kvällen kan börja. Schnabel som är öl expert hade gjort ett diagram om hur man håller den roligaste fyllan så länge som möjligt men de diagramet sket vi i fullständigt i och körde på i en stabil takt! Schnabel som vill utmana mästaren i att dricka sprit storknar rätt fort och blir medvetslös. Frasse som börjar bli lite små slirig efter okänt antal öl drar till med ett skämt. Vet ni vad som är likt en cheeseburgare? nääe? En neger med gult läppstift. Frasse han vet verkligen hur man skämtar till det! Bond går in i väggen och Frasse skickar hem han med någon taxi.

Nu kan spelet börja.
Frasse hämtar glasen samtidigt som jag hämtar vätskan.
Matchen var igång, Tungvikts fighten som alla har väntat på, Frasse VS Brasse.

Det dricks och det dricks båda håller samma stadiga nivå glas efter glas. Frasse som är den äldre av dom två har lite mer rutin så det blir tungt att hänga på men jag kör så hårt jag kan. Frasse ställer sig upp och går ut i köket och kommer tebax in i rummet med en stor 5 liter tunna och börjar fylla den med öl. SHIT jag kan ju inte vara sämre så jag springer ut i badrummet och lyfter med mig badkaret ut i vardagsrummet och fyller med öl det dricks och det dricks och vi kommer fram till att ingen av oss kan vinna. Så Frasse går till sängs medans jag beger mig iväg på ett hemligt uppdrag.
Uppdraget gick ut på att försöka ta sig hem. Efter ett antal depåstopp längs vägen var jag äntligen hemma.

I morse kändes det som om någon var på väg ut ur huvudet på mig. Värken var helt störd.
Men var det värt det? Klart som fan!!

/Sir Brasse.

Det här håller fan inte längre alltså. Eller jo, det gör det fan visst.
Det spelar ingen roll hur jävla risigt man mår dagen efter. Det är garanterat värt det.

Gårdagen inleddes med ett enmansjobb.
Ett flyttlass från solna till hägersten med bil. Som sällskap och öl-hållare bjöd jag med min käre vän Schnabel. Tillsammans körde vi på från nollniohundra och ett par timmar framåt. Därefter bar det iväg till Väsby för att utföra en lite mindre mek-uppg. Väl på plats visade det sig svårare än beräknat.
Bilen, som förövrigt var en Opel Corsa årsmodell nånstans mellan början och nutid, pallades upp. Efter en grundlig inspektion skred vi till verk.
Demonteringen utfördes smärtfritt, men det var också det enda. Efter att ha blivit bjuden på pils var det dags för montering. Biljävelns alla vitala delar var gjorda av plast. Resten av plåt. Hur fan tänkte dom här?
En jävla massa svordomar senare stod bilen på backen igen och vi var redo för avfärd.
Denna gång hem till mig.

Väl framme i min lya knäpptes några pilsner för att fira lördagen. Brasse och Bond hade kommit över för att umgås lite.
Några pils senare var det dags för käk. Då hela sällskapet hade siktet inställt på flaskor var maten lite "skit samma".
15 Dennis Hot Dogs kokades(?) och kombinerades med bröd och ketchup. Sen visade det sig att det bara var Jag och Schnabel som skulle käka. Vi tvingade i oss skiten och sen vare tokfylla på schemat.
Pilsner dukades fram, musik drogs igång, gitarren dammades av. Ja det blev en jävla kväll. Brasse, som är känd för dynamitdrinkar, började blanda i köket. En kvart senare slocknade Schnabel. Vi bar karln till madrassen, kollade pulsen, och återgick till flaskan. Därefter droppade Bond. Taxi beställdes, ett stycke Bond packades in, chaufför betalades och slutligen åkte dom iväg. Då var det bara jag och Brasse vid liv. Här började racet.
Alla glas åkte fram på bordet. Flaskor och burkar tömdes i hinkar som senare hamnade i en jävla massa glas. 
Startskottet gick och här är jag nu, sliten som få med en jävla dagen-efter-mage.
Lägenheten ser ut som skit, precis som det ska vara. Har varken middag eller frukost och saknar kraften att åka och handla. Just nu vill jag bara lägga mig ner och dö.
Nu kanske ni får en liten inblick i hur det är att vara hjälte. Man ska vara störst bäst och tapprast.
Men när två hjältar ställs mot varandra, ja då blir utgången pannkaka.
Var Brasse tog vägen har jag ingen aning om. Jag har försökt nå karln men utan resultat.

Var det värt det? Klart som fan!!

/Sir Frasse

Frasse Frasse och återigen Frasse. Han bara gnäller på mig. Gnäll Frasse. Han säger att jag inte lyssnar på vad han säger och att jag ser helt tom ut när han pratar med mig. Senaste månaden har varit sjukt jobbig! Typ lika jobbig som en gång när en liten unge gick efter mig i flera timmar och bad om en tio krona, Tian då? Tian då? Tian då?

Efter 2 timmars utskällning från Frasse så började jag ta åt mig av det han sa. Du lyssnar inte? Jag lyssnar väl? Bara sitter i min stol och inte gör ett skit? Själv tycker jag att jag varit med om otroligt mycket den senaste tiden. Jag har hoppat hopprep med indianer, spelat kula med jättar och åkt skridskor med fiskar. Frasse gnäller lite till ( Jag tar det som gnäll eftersom allt som är negativt inte är positivt eller hur det nu blir?) Jag vet att Frasse vill mitt bästa men att ha mage nog att säga att jag inte gör något det är väl att ta i!

BOOM KRASH BOOM. Vad vad de? Frasse kollar lite konstigt på mig och säger vad va vadå? Jag tror Frasse måste kolla upp hörseln. Helt plötsligt kommer det in tre maskerade män på kontoret. En av dem har en uzi den andra en bazooka och den 3e har en kundvagn med betong i. En av männen skjuter iväg en missil från bazookan. Jag slänger mig åt sidan och tar med mig Frasse i farten. Missilen som sprängde bort hela väggen bakom oss gjorde så att de blev en spricka i taket och det ramlar ner lite stenar på mig och Frasse som ligger på golvet. Frasse skriker " VAFAN HÅLLER DU PÅ MED BRASSE?" Jag har inte tid att lyssna på Frasses gnäll när det är tre män som försöker döda oss. På golvet ligger en linjal så jag tar upp den och kastar den i väggen så att den studsar och träffar ena skurken i huvudet. Samtidigt springer jag tvärs över kontoret och slänger mig bakom soffan. Mannen med uzin skjuter efter mig och missar allt! Nu är både bazooka killen och uzi skurken slut på skott! Jag går fram mot skurkarna för att börja slåss. Helt plötsligt kommer det en kundvang full med betong rusandes emot mig. Jag trollar snabbt fram en hopp matta och börjar hoppa. En volt 2 volter 3 4 5 och en backspin mega super duper 200 och kundvagnen missar mig precis!

Skurkarna radar upp sig och gör sig redo för att gå till anfall med knytnävarna. Snabbt som bara tusan tar jag upp radion och säger vad som pågår. Jag får svar och säger att han är där om tre röda. Dom tre skurkarna börjar slå sparka mot mig. Jag hoppar undan för en spark duckar för ett slag. Vad gör Frasse för något? Han bara står och kollar på, SHIT. Jag andvänder radio commandot Need backup. Shit Frasse verkar vara afk. Helt plötsligt hör jag Roger that på radion det är Bond som kommer in rusandes i rummet. Samtidigt som jag aktar mig för alla slag och sparkar skriker jag YO BOND. Bond svarar YO BRASSE. Bond tar tag i ena skurken och kastar in han i väggen samtidigt som jag gör en fly kick och skurken flyger rakt på Frasse. Den tredje blir så rädd för Bonds pondus så han springer därifrån.

Jag tackar Bond för hjälpen och ger han en klapp på axeln. Även fast man är superhjälte kan man inte klara av allt själv och med vinden så är Bond borta. Jag kollar mot Frasse där han ligger på golvet. Nu är skurken borta och det ligger ett bord på Frasse. Jag tar undan bordet och hjälper Frasse på fötter. Frasse ser galen ut. Han skriker åt mig. Vafan ska du kasta ett bord på mig? Och hoppar runt och sparka i luften som en jävla fjolla. Kolla hur kontoret ser ut det är helt förstört vad håller du på med Brasse? Jag kollar runt lite och ser att kontoret ligger i spillror. Det är väll inte så konstigt svarar jag. Vad trodde du dom tre skurkarna skulle göra? Klappa oss och ta en fika? Frasse blänger på mig och bara skakar på huvudet. För att lätta upp stämningen lite säger jag. Det va iaf tur att Bond kom. Frasse säger. Bond, James Bond? Men Frasse förfan han heter ju James, Bond James.

/Sir Brasse.

Äntligen Fredag!

Dagen började rätt sämst. Mega-snoose, uber-dusch, tok-köra till jobbet kombinerat med en huvudvärk som förmodligen härstammade från tjernobyl eller nåt.

Väl på jobbet var det segstart som gällde. Brasse var på plats för ovanlighetens skull. Dock lika borta som vanligt.
Min uppdragsgivare var på ovanligt bra humör. Han kom gåendes i korridoren med en bunt papper och smålog lite.
Jag var ju självklart tvungen att fråga varför han var så jävla glad. Det är inte ofta man ser karl i det skicket.
Som svar fick jag att han höll i förra årets resultat och det såg bra ut.
Förra årets resultat? Nu? Aja, bättre sent än aldrig.
Vi hade gått med vinst!!!! För första gången sedan verksamheten sattes i rullning har vi börjat tjäna pengar!
Siffrorna visade på en vinst strax över 400 spänn! För detta hade karln köpt in en jävla massa bullar som han bjöd runt på kontoret.
I början kändes det jättekul att vi redovisat en vinst, men när pengarna sen placerades i runda jävla kaneldoftande skitprylar lackade jag. Sånt slöseri med deg!

Jag var tvungen att visa mitt missnöje på något sätt.
Tog mitt pick o pack och begav mig till malmö. Jag ville sätta dit karln rejält, och för det var jag tvungen att tänka stort. Riktigt stort.
När jag anlänt till staden som alltid gråter, Malmö, hade jag allt klart för mig. Jag visste precis hur jag skulle kunna visa världen vilken sopa jag hade som arbetsgivare.
Ett samtal senare var helikopter modell as stor fixad, en jävla massa rep, målarfärg och ett TV-team.

Jag begav mig sedan mot turning torso. För er vars klockor inte ringer kan jag berätta att det är en byggnad av kuber som vrider sig mot vattnet och omvärlden. Den ser helt enkelt ut som en skruv.
I dessa kuber är det bostäder av dyr sort, och har mer eller mindre blivit en symbol för staden.
Då Malmö för Sverige är som 50-öringar för mig kändes måltavlan perfekt.

Från helikoptern firade jag ner repen som sedan fästes i öglor i varsin kant på byggnaden.
En bit bort skymtade jag TV-teamet filmandes från sin egna helikopter.
När jag blivit informerad om att vi var i sändning vred jag till på spaken och hela ekipaket sattes i rörelse. Med ett knyck vred jag tillbaka byggnaden så den liknade en cylinder. Här ska det inte finnas nåra jävla skruvar, skrek jag i min ensamhet.
Därefter landade jag på taket och i ultrarapid målade jag hela not-turning torso som en pripps blå burk.
Malmös landmärke hade förvandlats från en skulptur till skruvad verklighet och från skruvad verklighet till en ölburk på bara några minuter.

När jag var klar hade nyheten spridits världen över. Pripps försäljning ökade nåt fruktansvärt, och personen som fick stå till svars för det hela blev såklart min uppdragsgivare.
Som straff var han tvungen att betala 174 miljoner euro för att bygga om hela skiten.
Pengarna togs tyvärr från vårat bolag, så vinsten hade gått från +400 till +-0 *(på jävla bullar), och från +-0 till -174 miljarder euro på en och samma dag.

Min situation är i dagsläget oklar. För närvarande pågås diverse möten huruvuda dom ska behålla mig som hjälte eller lämna mig att dö i någon avlägsen galax.

För mig kvittrar det.. som alltid=)

Trevlig Fredag gott folk.

/Sir Frasse