Huvudsaken är väl att jag är tillbaka!!!

Ni vet när folk säger att "det där är för bra för att vara sant" så är det oftast det. Dock inte i det här fallet.
Efter många påtryckningar, (inte från min sida), och en jävla massa tjat har jag äntligen bestämt mig.

Hjältar är tillbaka!!

Tyvärr blir det bara mig ni får läsa om framöver då Brasse valt att lägga ner helt och hållet, men vad gör det?
Det framgår ju ganska tydligt i kommentarerna vem som är eran favorit...
Men någon favorit i repris är det inte tal om. Här ska det skrivas om nya banbrytande upptäckter och om hyperventilerande konstellationer i himlavalvet....... nåja, jag ska försöka iaf.

Självklart ska jag berätta om mina äventyr på samma sätt som tidigare, men ska jag vara ärlig så har dessa inte varit lika frekventa på sistone.
För att dra en kort historia lång kan vi säga som så att Sir Frasse! har konstiga humörsvängningar just nu.
Läkare försöker övertala mig att jag fått min första mens men jag har lite svårt att inse det bara.
Förhoppningsvis kommer det här bidra till innehållet på ett positivt sätt.
Ni kanske får läsa om en ledsen Frasse, eller kanske en arg Frasse, eller varför inte en törstig Frasse?
Någon glad Frasse lär det inte bli iaf. Den tiden är förbi.

Gör ni misstaget att slappna av när ni är glada så kommer allt skita sig för er dubbelt sen.
Som vanligt så finns det alltid en positiv sida. När det dubbla skithuset raserat och hopplösheten klättrar längs benen på er så kommer ni se möjligheter i det mesta.
Jag till exempel har precis slösat en jävla massa pengar på IKEA. Eller pengarna slösades väl på lägenheten i första hand. Det skulle jag aldrig göra en vanlig helg.
Då hade pils varit prio ett varpå saker som ansvar och allt därtill placerats i facket "för behandling".

Det gäller bara att inte stanna upp och fundera för mycket. Då är det lätt att allt skiter sig igen.
Ett bra recept är konstant koffein-intag, ständigt i rörelse (på jobbet men även privat) och någon att skratta med.

Jag vet vad ni tänker, och jag förstår er fullständigt. Men jag har inte dött. Pilsnern kommer bara inte i förstahand längre. Två helger i rad har varit nästintill öl-fria. Råkade få i mig en rackare igår....
Det som är mest oroväckande är att det faktiskt känns ganska bra. Billigt om inte annat.

Kylen är fortfarande fylld med öl sen en månad tillbaka, om inte längre. Suget att välja en iskall Heineken framför ett glas Oboy på morgonen har försvunnit. Och jag är ständigt kapabel till att agera chaufför, som blivit lite av en hobby för mig på senare dar. Ofrivilligt vill jag påpeka. 

Jag ska försöka skriva här så ofta jag kan men med mitt schema så kan det dröja mellan inläggen mer än vanligt. Huvudsaken är väl att jag är tillbaka!!!

Nu är det dags för somn. Efter att ha skruvat IKEA möbler hela dagen och varvat det med några power-naps i soffan och ett gäng filmer känner jag att krafterna börjar ta slut. Egentligen skulle jag säga lusten men då låter det bara deprimerande. 
Att vara deprimerad är som att äta banan.... man varken..

Sådär kan det gå ibland. Skriver man innan man tänker så blir det lätt fel. Nu skulle jag försöka förklara mitt påstående med banan och depression men halkade lite och stukade foten. 
Där har jag ytterligare ett tips till er läsare. Tänk minst tre gånger innan ni svarar!!

Sov så gott <3

/Sir Frasse! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0